3 dagar postop: Anemisk och klen

Blodvärde (HB) på 80 är inte bra. När man ligger under 90 ska man egentligen få en blodtransfusion, men de vill inte ge en till mig, så jag måste äta mig i form. Tappade inte så mycket blod under op men det påverkade ändå rätt mycket. Hemskt ironiskt att jag ska äta hejvilt då jag inte har mycket till matlust. EN järntablett har jag fått, och så har jag gett personalen lite instruktioner om vilken mat jag vill ha, resp. undvika, för att öka blodvärdet. (Ingår inte kostlära i baspaketet för sjukvårdspersonal?)

Tydligaste effekterna av de dåliga värdena, är att jag är jättetrött och så fort jag ställer mig för att kryckträna (har börjat med kryckor i morse) blir jag yr och svimmig och kan bara gå korta promenader. Sjukt frustrerande. Har iofs trapptränat, och det tyckte jag var easy-peasy, och gått i korridoren fram och tillbaka, men börjar nu kunna se tillvaron hemma framför mig lite tydligare. Har kommit överens med personalen om ett till vårddygn, vill inte komma hem helt under isen. Det blir nog mycket vila framöver... gilla läget, Kalla!

Natten var sjukt ynklig också, kunde inte sova och fick extra smärtlindring 3 gånger, och sista gången även sömntablett. Fick prova att ligga på sidan ett tag för att avlasta korsryggen och häcken som båda höll på att vika hädan av det statiska trycket!!! Märkligt att det inte finns tryckutjämnande konstruktion för dessa delar, det är ju många patienter som beordras ryggläge.

Ja ja - jobbar på med att ät rätt för att öka järnvärdet. Är min egen dietist, men var fanken är proaktiviteten för att uppa värdena medan jag nu är kvar på sjukhuset? Jag känner mig som Tant Tjat. Men snart kommer älskade familjen och kramar på mig :)